Nu förstår jag vad min vän Ninjan menar.. Följande blogg tänker jag ägna raderna till att förklara varför jag inte tycker om barn och anledningen varför till att jag är den av oss tre syskon som är mest populär bland våra mindre kusiner. Och innan jag börjar måste jag säga förlåt till en av mina bästa vänner som nyligen fått en egen liten kulting. Förlåt.

Befinner mig just nu i Arvika hos Värmland, med tillhörande bror.. Det stod hockey på schemat just nu men av någon anledning blev det inget hockeytittande, jag antar att jag känner mig för ointresserad av att höra anledningen till varför det inte blev något. Men här sitter vi tillsammans och tittar på Scrubs, precis som jag ville, men så visar det sig att de visar avsnitt jag sett ganska nyligt. Iband blir jag bara så less.

Nåja, nu hamnade jag på ett sidospår igen. Jag började med att berätta att jag är i Arvika för att jag idag har spenderat många timmar på ett tåg, i en vagn från Sundsvall till Stockholm där två ensamstående mammor befann sig. Barnen de hade var små och söta till en början, och speciellt en av dem var helt gudomligt söt. I ungefär 5 minuter. Sedan kom stanken, den där vidriga stanken av bajs, och för er information så hatar jag bajs. När blöjan var bytt började ungen grina och skrika, och mamma fortsatte att klappa ungen i rumpan och pussade bäbisen med jämna mellanrum, ungefär var 5e sekund och det gjorde mig galen. Ungen tystnade inte, och jag kände bara att jag ville vända mig emot henne för att be henne få tyst på den där satans ungen. Självklart gjorde jag det inte, för ni kan bara tänka er själva hur det hade sett ut..

Och trots detta så är jag hästlängder före mina syskon gällande populäriteten bland våra kusiner.. Jag har inte tagit dem i onödan när de var små, medans mina syskon bytt både blöjor och pudrat deras rumpor. Och när de växt upp och blivit mer pratglad har jag funnits där, med leken, badet i havet, och som den kusin som a l l t i d har med sig godis eller andra presenter när jag varit bortrest ett tag. Så, kommer de att komma ihåg att medans mina syskon rensade deras rumpor så stod jag och rynkade på näsan, eller när jag kommer och hälsar på och har med mig presenter? Det säger sig självt, kommer man ens ihåg den tiden när man var så liten? Nej.

Nog med snack om små, små äckliga barn som luktar bajs. Josefine fortsätter i Värmlands spår:

Josefine dissar: Fortfarande sura och griniga gubbar från vägverket. Och JA, jag är bitter. Och självklart så måste jag fortsätta att dissa små nyfödda barn. Och på tal om barn, så hamnar även Lidl på den här listan. Det måste vara den största skitkedjan någonsin! GUD Remneviks, jag går inte in där igen.

Josefine hissar: Den vänlige skånska gubben på centralen som tog en av mina väskor nedför trappen. Jag hade så grymt mycket att bära på att jag knappt fick med mig själv.

Nu, måste jag fortsätta sitta och titta på Värmland medans hon läser sin jäkla bok som hon skulle ha läst för länge sedan. Samt säga "Jag vet inte!" när hon frågar mig vad t ex polymiker är.. Det låter bekant, men jag har ingen som helst aning.

Jag antar förresten att jag kommer att betee mig på exakt samma sätt som den här mamman med ungen idag när jag får barn. Och att jag kommer att älska den (han eller hon) mer än livet själv.. Men, det dröjer.

Thank you and good night!