Strindlund goes miljonär. Typ. Kanske?

 Vad glad jag blir. Fick alldeles för en stund sedan veta att jag saknas av kunderna på mitt gamla arbete.. Att sedan en av dem gått och sagt till min chef att han gjorde ett misstag som släppte iväg mig, och inte erbjöd mig någon bättre tjänst, det värmer. Och, jag håller med. Jag vet att jag är väldigt bra med människor och att jag gör allt för att det att var kunds behov tillfredsställs. Och nej, jag är INTE prostituerad.

På tal om ingenting så träffade jag min kusin på tåget från Sthlm igår, en kusin jag träffar si sådär en gång om året annars, i några minuter. Igår spenderade jag mer tid tillsammans med henne än vad jag gör på tre år tillsammans, och det var trevligt. Vi pratade om ditten och datten, och jag sa att jag tänkte rida på hennes framgångsvåg och det lät inte helt omöjligt att hon kunde flika in hur bra jag är att arbeta, på diverse ställen. 

Och på tal om arbete, så har det börjat lossna lite angående min framtid. Vad jag vill göra, och vad jag är riktigt bra på. Nu får tiden utvisa hur det blir, först måste jag se till att bli färdig med min gymnasieutbildning och framförallt att vårda mitt knä. Tänk så skönt ändå, att få bli sjukskriven, kunna satsa på att mitt knä ska bli bra utan att ha några hinder framför sig. Men, ja, säg tjugotusen netto istället för sjutusen brutto, ni hör själva, jag arbetar hellre än att inte ha något att göra om dagarna.

Lista på saker att göra:

  • Knata in på arbetsförmedlingen, jag finns ingenstans nu.
  • Posta försäkringspappren så att jag får ut ett par mille.
  • Operera mitt knä (för JA, jag ska kräva det).
  • Ansöka till diverse kurser.

  • Och antagligen så dyker det upp något annat också.

    Adios amigos, pussipuss.



    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback
    RSS 2.0