I tröttaste laget. Liksom!

Natten till idag satt jag i bilen och skjutsade glada människor till och från Härnösand. Jag kom i säng 04.00 på morgonen och det var väldigt länge sedan jag höll mig vaken så länge. Ställde klockan på 09.00 i vanligt ordning, men jag snoozade, snoozade och slog sedan av klockan och sov vidare. 11.00 vaknar jag till och säger med panikartad röst till Jonny att klockan är just 11.00 varpå han kliver upp. Jag sätter mig upp i sängen men tänker att "Nää, en liten stund till" och nästa gång jag vaknar är klockan 12.00. Lite Värmlands-varning på mig där..

Blir galen. Jag skulle vilja klara mig på max fem-sex timmars sömn per natt, men verkligheten är att jag kräver mycket mer sömn än så. När jag mådde som allra bäst under dagen var då jag låg i sängen vid 22.00 och klev upp runt 08.00-09.00. Tio till elva timmars sömn alltså. Då hade jag ingen häst att ta hand om, bara mig själv, men jag känner liksom att jag inte har tid att sova. Jag vill inte sova.. Jag vill göra mycket, utnyttja dagen som jag numera tycker har alldeles för få timmar.

Varför är det så? Jag vet att när jag genomgick en neuropsykologisk utredning så kom man bland annat fram till att mitt sömnbehov är stort, men för mig hade det känts bättre om det var mindre. Jag vet att jag fungerar sämre på dagen om jag inte fått tillräckligt med sammanhängande tid att sova. Och om jag då har svårt att somna, eller sover dåligt under natten.. Då är det tack och godnatt kommande dag.


För övrigt så ringer AK och säger att hon och de andra fixar min vinterhage medan de ändå håller på. TACK! Väldigt snällt tycker jag. Har en stackars karl med syltrygg som inte fixar det just nu och pappa jobbar, men tanken var att fixa det till veckan. Nu slipper vi det! Tjänster och gentjänster! Uppskattar jag väldigt mycket!

NU ska jag städa. Det ni, vågen!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0