I fredags var det full rulle, på förmiddagen var det dags för Överste Morr att rida första gången på länge. Valet föll på SFRK, eller Färsta och deras lunchridning eftersom det ligger nära till hands för henne. Instruktören som håller i lunchridningen är Gittan (bild) och mitt första intryck var något sisådär, visste inte vart jag hade henne. Håller hon lektioner med eller utan engagemang? Och var hon en surtant/bitterdam (precis som mig enligt Översten..) eller skulle hon förvåna mig? Jag trodde på en oengagerad bitterdam eftersom mina tidigare upplevelser från ridinstruktörer på ridskola varit sisådär.

Men oj vad förvånad jag blev! Hon kom med så många nyttiga tips om ryttarens sits och dess inverkan på hästen/ridningen att jag till en början höll på att tappa hakan. Jag såg säkert ganska så rolig ut när hon stod där och instruerade Morr och pratade om vad hon gör och skulle behöva göra annorlunda. Jag har lite samma syndrom som Morr och jag satt där på läktaren och rörde höften åt sidan, utåt, bakåt, nedåt (som i ett trappsteg), samt överlivet i olika positioner. Tur att ingen såg mig där.

Sen sa hon till mig att det gick riktigt bra för Översten, det syntes att hon ridit mycket förut!


Vågen till Överste Morr som red i alla gångarter utan minsta protest!