Har loggat in på min användare på infokomp.se varje dag, flera gånger om dagen sedan jag lämnade in mitt sista arbete i Psykologi B i hopp om att läraren skulle ha betygsatt mig. För varje gång sjönk min hoppfullhet om ett MVG på sista uppgiften och därmed ett MVG för hela kursen.. Idag, en vecka senare fick jag ett mail från min lärare som berömmer mig och önskar mig lycka till i framtiden, ett MVG på den här kursen fick jag också. Plättlätt. Eller nej, plättlätt var det inte men ger jag det bara lite tid så klarar jag av uppgifterna ganska lätt.

På tal om studier så har jag nog insett vad jag ska satsa på för arbete i framtiden. Har ju räknat upp det mesta för Överste Morr som jag har bestämt mig för att "bli"; Polis, brandman, tandläkare, lokförare, lärare, socionom eller rik hemmafru för att ta några exempel. Den sistnämnda "yrkeskategorin" har sedan lång tid varit helt uteslutet eftersom Jonny jobbar inom industrin med slavlön (eller ok, helt ok lön), men inte tillräckligt så att jag ska kunna stanna hemma och kalla mig rik hemmafru. Nej, jag ska satsa på att utbilda mig till Behandlingspedagog med dubbel diagnos kompetens (2 år), och eventuellt senare bredda min kompetens mot psykiatrisk omvårdnad och rehabilitering (1 år). 

Har funderat mycket på det här och jag känner verkligen att det skulle passa mig. Jag har alltid varit intresserad av människor, och att kunna hjälpa människor. Via den här utbildningen tror jag att jag har stora möjligheter att kunna jobba inom flera olika områden. Den förstnämnda kräver ett års yrkeserfarenhet, vilket jag har sammanlagt och då kan jag söka redan till hösten och hoppas att jag kommer in trots 200 poäng IG. Lär få till ett relativt bra snitt ändå i och med att jag kämpat ihop några mer än godkända betyg hittills. Den sistnämnda utbildningen kräver 6 månaders yrkeserfarenhet inom området, men som också är på distans och då skulle jag eventuellt kunna kombinera utbildningen med ett arbete som jag förhoppningsvis fått efter avslutad utbildning.


Låter bra va? För första gången någonsin känner jag ett stort hopp för mitt framtida yrkesliv.