Tänk er följande scenario:

Pojkvän samt flickvän sitter i badkaret och duschar, plötsligt så tar pojkvännen helt sonika tag i det överflödiga fläsket och lyfter det för att spola och tvätta av. Ja, det är en helt sann historia, som bortförklaras genom att denne jobbat inom långvården.

Tack, jag är en bastant tant.

..Och det är relativt pinsamt, men det hjälper för stunden.

Jag är fortfarande överförtjust i Spice Girls.

Precis så, det är lika bra att utan tvekan säga sanningen när det faktiskt får mina bekymmer att lätta för stunden, då får jag helt enkelt bortse från pinsamheterna som det ställer till med. Ja, för min karl är inte så förtjust i det och Värmland viker sig dubbelt av skratt, men nu är han på jobbet och Morran i Värmland, så jag höjer volymen till max och sjunger med i höga och falska toner. Han skall ändå inte klaga, då jag fick tag i biljetter till ett känt brittiskt band nästa sommar under deras biljettsläpp i Sverige. Och gällande Morran, så får hon nöja sig med att se ett kort på biljetterna..

Och Herr L lär väl inte jubla över att deras "Greatest Hits" numer finns på hans disk, fast, vem bryr sig.

Leve livet, med preparat i kroppen och annan skit i knoppen.

Ett gäng killar ~19 står och diskuterar hur jobbigt det är med folk som tar foton på fester.

Kille 1: Och så sitter jäveln där med kameran riktad mot en aslänge, men är först när man vänder sig om som den jäveln tar bilden och bländar en med blixten!
Kille 2: Mm, exakt, och vilken blixt sen?
Kille 1: Åh, som min kamera. Blixten är skitutdragen.
Kille 3: Shit ja, en gång när ja var på en fest så hände det mig att en kamerablixt lyste aslänge innan fotot togs. Efter tio minuters stirrande insåg jag att det var en lampa.


Källa: www.tjuvlyssnat.se


Ja, nu tycker inte jag om att bli fotad överhuvudtaget, men visst låter snubbe nummer tre som något som jag skulle kunna säga?

Jag har aldrig tyckt om David, Peter och Kristin mer än jag gör nu..

Detta tillägnar jag Värmland:

Länk.




Och det roliga är, att dem har SÅ rätt i det dem skojar friskt om.

ENJOY!

Jag har alltid trott på kärlek vid första ögonkastet och blixtförälskelse dag två.. Nu, nu vet jag att det inte är så utan att det är något som jag trodde på när jag var ung och oerfaren. Eller ja, nu är jag inte gammal och äcklig med kunskaper större än någon annan tjugoåring, men ni fattar grejen.

Kärlek när man är fjorton är inte som när man är tjugo, åtminstone upplever jag det så.

Utvecklingen tillsammans med J har varit långt ifrån det som jag tidigare levt efter. Jag kände inte den där blixtförälskelsen alldeles i början, även om jag fattade ett enormt tycke för honom. Funderade faktiskt ett tag varför det inte kändes så som jag kan ha känt ibland under mina tidigare tonår. Och efter ett tag tillsammans med honom så insåg jag varför det inte kändes så.. Med ett mer moget sinne, och en helt annan syn på vad kärlek innebär så har man även en annan känsla om vad man vill ha. Jag visste att när jag gick in i det här förhållandet så ville jag ha mer än bara något tillfälligt, något mer än blixtförälskelse som håller i ett par tre veckor innan det dör ut igen.

Jag är glad att jag är mer mogen idag, för idag vet vad det innebär med kärlek, och hur det är att älska någon. Fyra månader är kanske en kort tid, men jag älskar J och det känns fantastiskt bra.. Och för varje dag som går, så växer min kärlek större och större. Det spelar ingen roll att jag upplevde den här förälskelsen annorlunda, jag är bara glad över att inse hur stort det egentligen är, och hur viktigt det känns att kunna uttala orden och dessutom mena dem.

Du är bäst, och det är det inte bara jag som tycker.