Bästa tiden att gå vilse i skogen är nu!

Och ett tag trodde jag verkligen att vi aldrig skulle hitta hem igen, trots följandet av stigarna i Söråkersskogarna. Men det var trevligt, blött och blått. Blåbär i massor, och jag var med blå/röd än någonsin när vi traskade under gårdagskvällen. Helt underbart, och är det någon gång jag skulle kunna tänka mig att gå vilse, så är det under den här tiden när bären börjar mogna. Inte nog med det, så hade jag smaskat på både smultron och hallon dagen före.

Därför tog jag i morse med mig min sambos dotter på blåbärsjakt! Det började bra och vi fyllde våran lilla bunke allt eftersom, vi gick några hundra meter till och det var som att hamna i blåbärs-paradiset!  MASSOR med blåbär! MUMS!


Vi åt mer än vi stoppade i bunken, och vi var överförtjusta i att vi hittade just till den platsen. Underbart gott!



Nu skall vi snart tända grillen och grilla fläskfilé och annat smaskigt. Till kvällen blir det självklart blåbär och mjölk!


Adiós

HEJ! Här är min första blogg på två månader! :)

Nu är det på tiden att jag tar och uppdatera alla mina trogna fans därute om vad som har hänt, vad som kan komma och hända osv. Nåja, skämt å sido, men det var ett bra tag sedan jag bloggade.. Närmare bestämt nästan två månader sedan. Och under den här tiden har jag hunnit med ganska mycket, bla så har jag bytt adress och dessutom lovat bort min hand till Jonny Larsson. Vi har alltså förlovat oss, och dessutom väntar vi barn! 

Ja, det första är alltså sant, men att skaffa barn är liksom inte något jag jade planerat den närmaste framtiden. Så nej, där ljög jag. Däremot kan jag berätta att det mesta flyter på, jag har en gång för alla bestämt mig för att jag verkligen skall tappa de där kilongramen som jag så länge har tjatat om att jag skall bli av med. Det går sakta men säker framåt, och det finns ett mål, och några delmål på vägen. 

Fast det är inte lätt alla gånger. 

Den här veckan har varit sisådär, och veckan före det gav ett helt fantastiskt resultat. Alldeles för en stund sedan kom jag hem från en timmes promenad, och jag måste erkänna att det är riktigt skönt att promenera. Ibland luffsar jag bara på, och ibland känns det som om jag skulle kunna vinna ett walking-OS på grund av det tempo jag håller.  

Förrutom detta så har jag tagit tag i att slutföra det jag en gång påbörjat, alltså att slutföra mina studeer och klara av att få det åtråvärda slutbetyget. Det är med myrsteg jag tar mig igenom detta, men det är bättre än att bara sitta och oja sig för att man inte har tagit sig igenom något.

NU, skall jag hoppa in i duschen, äta lite lunch och sedan sätta mig ned att plugga.

Adiós.
RSS 2.0