Wow vad roligt! Idag hade vi lite gymnastikövningar med totalt fyra studs och en fem och en halvas oxer. Jag försökte verkligen tänka på att hålla om med benen och det kändes som att jag lyckades ganska bra. Fick mycket beröm idag av Elin och det kändes förstås extra roligt. Det började bra men blev sedan lite sämre, för att sedan bli bra igen. Elin har tjatat på att jag måste släppa fram Pojken lite mer så att han får möjlighet att se hindret och förbereda sig mer, att inte rida så mycket i form. 

                                               
                                               Källa:  http://hasthoppning.ifokus.se


Idag tror jag att det släppte rejält och jag gav verkligen honom utrymme att göra ett bra arbete. För min del så kändes det bara SÅ roligt att hoppa studs. Snacka om självförtroendehöjare dessutom! Jag höll om med benen, gav honom chansen att ta fina språng och jag bara flöt med och det med en BRA balans. Fasiken vad skoj när allting klaffar!

"BRA JOSEFINE! Precis så ska du rida på enstaka hinder också!"

Det är bara så roligt när arbetet lönar sig, känner verkligen att jag är på rätt spår. Det enda som jag hade behövt förbättra idag var konditionen. Jag och Jonny har bestämt oss för Hälsohuset och i dagarna ska vi göra slag i saken. Har en liten dagbok som jag ska försöka sätta upp mål i, förhoppningsvis kan man lägga upp en plan tillsammans med någon träningsguru så att jag har något att träna efter. Så det inte blir helt random liksom, vore ganska onödigt att inte gå in med en plan som jag gjort förut.

Har suttit och knåpat ihop en liten låtlista på spotify och alldeles snart tänkte jag titta på Beck - Levande begravd. Tänkte att jag skulle blogga lite förut men av någon anledning tappade jag bort vad jag verkligen skulle blogga om. Antagligen något om hästar och ridning eftersom jag tametusan tror att det är det mitt liv handlar om. Jag har alltid mått som bäst när jag varit hästägare, det går inte att komma ifrån och det måste väl betyda något?

Just nu trivs jag dock ganska bra att rida en gång i veckan på ridskola eftersom jag inte har möjlighet att köpa egen ännu. Har ändå en massa annat jag måste och vill fokusera på, så därför får ridning och utveckling stå taktiskt tillbaka. Ett tag i alla fall. Senare, när jag har utvecklats mer så ska jag höra mig för med min nya klubb om vilka möjligheter det finns att hyra häst och ordna träning för bästaste Coach H.

Jag är inte helt säker på vilka regler som gäller uppe i Härnösand, men det finns information på hemsidan om att man kan hyra häst för extern träning. Frågan är bara hur det fungerar, surströmmingarna på THF tillåter det inte och det har sin orsak också. Mer elever, mer lektioner och större efterfrågan som det verkar. Helt förståeligt. Fast man skulle kunna önska sig ett bättre bemötande av vissa.

Men! Ser ni? Nu handlade det här inlägget ändå om hästar, tänka sig...

Ska alldeles snart åka och hämta min syster och hennes kompis i Härnösand. Deras klassgäng skulle ha klasshäng på bland annat Bittens ikväll, "mitt" gamla hak. Jag saknar inte det livet men ibland kan jag känna att det bara skulle vara så skönt att gå ut och bli lite waisted för en gångs skull. Som somliga vet brukar det dock inte fungera särskilt bra för mig och alla känslor inombords som egentligen borde rinner över annars kommer ut.

Nästa gång jag åker till läkaren kanske jag ska se till att supa mig dyngrak så att jag får ur mig allt jag behöver få ur mig. Det är ju en plan, men om det är en bra sådan vill jag inte sia om...

Som jag redan berättat så rider jag numera i en hoppgrupp på Härnösands ridklubb, tränar för en ung tjej som heter Elin Hellström och henne har jag stort förtroende för. Det är inte som att rida privat för världens bästa Eva Hägglund, men det är i alla fall hoppträning. Dessutom slipper jag att vara medryttare och höra från ägare att jag inte får göra si och inte så. Skönt så.

Har kommit att få en liten favorit av de tre hästar jag hittills ridit, Pojken är hans namn. Han är en av de där två "feta" kallbloden, men det har visat sig att vi funkat ganska bra ihop. Han är ärlig och väldigt tacksam att rida när man är lite feg så som jag är. Om ni undrar över att jag bara ridit tre av ridskolans alla hästar så är det så, att när man är en liten tjockis får man ett mer begränsat utbud. Så ligger det till, och det är tråkigt men jag har mig själv att skylla.

Träning är på gång, så snart vi kan  bestämma oss för vad vi har råd med. Har varit sjuk så länge i omgångar, så jag hoppas att det är över och att jag och Jonny kommer igång snart.