Hästlivet

Idag var jag och Moro ute och skrittade i dryga 90 minuter, en riktigt härlig tur trots det ruggiga vädret. Efter två dagar med lite tempo så tyckte jag att det var alldeles lagom att skritta, att vi sedan var ute så pass länge var inte något jag hade räknat med i förhand. Igår red vi samma slinga som dagen före, skillnaden mot den dagen var dock att jag lät Moro galoppera av sig på en mellanlång sträcka som sluttar något uppför nere vid havet. Och oj vad han taggad han blev efter det, han trippade fram och såg plötsligt potentiella hot i varenda liten sak eller buske en bit efter det. Därför skrittade vi idag, och det var lugnt och sansat hela tiden.

Satt och tänkte på hemvägen att jag är så imponerad över att Moro anpassat sig så bra och att han håller sig lugn när vi är ute och rider, trots rådande omständigheter ute i Skilsåker. Nu när våren är på gång så är det extra mycket ljud och spektakel på gång. Vid blåst så lever havet om fruktansvärt mycket, fiskmåsar som flyger omkring som  yra höns i jakt på mat och idioter som missuppfattat att ta hänsyn till hästar eller övriga djur i trafiken. Tänker att detta skall bli huvudtemat i dagens blogg, men så helt oförberett tvärnitar Moro och kastar sig bakåt så att jag håller på att trilla av. En sådan typisk avsittning som bara Josefine Strindlund lyckas med gång efter gång.

Fall ner mott halsen, av på höger sida. Alltid, det slår aldrig fel.

500 meter efter detta ser Moro spöken överallt och blåser upp sig, tvärar ifrån och förbi, tveksamt till en början och sedan med raska steg bort från "faran". Kanske så blev han uttråkad över att det bara skulle skrittas, det är ju en häst full med energi och att få busa av sig utan press torde då vara det allra trevligaste. Eller så berodde det på något annat, men det är intressant att utveckla en tankegång som börjats av en känsla.


För övrigt så skall jag skicka in insändare i tidningen och vara en riktig gnällkärring, jag skall klaga på alla förare ut mot Tynderö. I princip alla, för det finns inte många som har respekt mot oss ryttare/kuskar som går med hästarna efter vägen en bit för att komma dit där det inte är lika trafikerat. Jag har kontaktat vägverket och polismyndigheten för att få bukt på detta, det är inte meningen att det skall hända en olycka till innan folk börjar förstå att det inte är lämpligt att köra för fort förbi en häst.

Nu: Blondin-film, cola och dukat.


Adiós