Hästlivet

Kampen mellan mig och Moro fortsätter, idag gav oss åter igen ut på en ridtur tillsammans med Julia och Klöver. Moros tveksamhet fick Klöver att titta lita extra på postlådorna samt att han såg spöken i skogen. Trots Moros tveksamheter så var det aldrig någon fara, där är han väldigt pålitlig i och med att han aldrig visar några tendenser till att flyga i luften. Det var förstås snöoväder när jag hämtade Julia och jag hade i vanlig ordning alldeles för lite kläder på mig. Snöovädret orsakade alltså väldigt blöta och kalla ridbyxor.

I vilket fall som helst så visade Moro idag dessvärre de här tendenserna till att han skulle stanna och istället för att gå framåt, så skulle han backa. Efter någon minuts kamp så gav han tillslut med sig. Värre var det när vi var på väg hem och tog en ny väg, ungefär 50 meter bort kom 4-5 hästar springandes väldigt glada och nyfiken i hågen när vi kom ridandes. Detta fick Moro att besluta sig om att vi nu borde vara hemma, alltså går vi inte framåt utan stannar eller backar. Har svårt att uppskatta tiden, men skulle tro att vi stod där i en kvart och det UTAN att jag tappade humöret! Hurra för mig! Och tummen upp för Moro som tillslut gav upp och gick sakta mak framåt.

Ungefär efter tio meter dök traktorn med den enorma (!) snöslungan upp igen, och Moro visade än en gång på större mod än Klöver! Detta var härligt att se, medans Klöver backade in i Moro och visade tendens till panik över detta monster så stod Moro alldeles stilla och höll liksom koll på Klöver. Samma sak då vi mötte traktorn första gången! Det är en väldigt positiv sida som jag ser hos Moro, att han är väldigt mån om sina kamrater. Vet inte vad det finns för åsikter om det där men Moro är ett levande exempel på en intelligent och medveten häst. Under den tid jag haft honom så har jag sett vid ett flertal gånger att han ser till att hålla ihop flocken och visa sig stark inför dem. Han är underbar på det sättet och det känns tryggt att han inte exploderar trots sin massiva energi som finns där under ytan!

Idag vann alltså JAG över Moro och inte tvärtom, jag behöll mitt humör och vi kom hem utan tårar! Det får gärna fortsätta åt det här hållet. Det är egentligen värsta tiden nu att ha häst och det kan bara bli bättre, för det finns väl verkligen ingenting som kan blir sämre nu? Nej, nu kämpar vi på!