Vi har gjort det!

Nu har det äntligen hänt, jag har äntligen vågat mig ut på en ridtur med krutpaketet Moro! Och det var väldigt nervösa minuter under den första delen av ridturen. Moro var yrsig och kände antagligen av min nervositet, värst var det alldeles innan jag skulle hoppa upp då det kändes som om att jag inte kunde andas. Var tvungen att hoppa av från pallen och ta ett djup andetag, Sofie höll i Moro medan han trippade runt. Väl uppe så insåg jag att jag hade för långa läder men jag ville komma iväg så snabbt som möjligt och då lät jag det vara. 

Moro var väldigt pigg och jag blev osäker på om han skulle lyssna på mig, vilket han gjorde i alla fall. Vi pulsade i snön och han följde efter Klöver utan tvekan när han gick först och blev tveksam till att kliva över en snövall. Vi red ner till vattnet och på en gård stod det två stora gröna saker och en blå sak, detta var lite läskigt, men han traskade vidare. Ju längre vi kom, dessto mer kunde jag andas och dessto lugnare blev Moro. Fick känslan av att han tyckte det var trevligt att vara ute och gå. 

På hemvägen kom en mindre lastbil bakifrån, när den körde förbi oss sakta och säkert gick Moro UT i vägen och höll på att gå in i lastbilen. Jag blundade och höll i mig hårt samtidigt som jag försökte styra honom åt höger, han lyssnade inte, och vi missade lastbilen precis. Vågar inte ens tänka på hur det hade gått om vi gått in i bilen, usch, det typ som en mindre timmerbil och inte en med flak/kåpa. 

Nåja, positiv framgång för oss, i morgon bär det av på en ny sväng, med förutsättningar att det inte blåser djävulen! 

Adiós 


Kommentarer
Postat av: Hanna

Vad duktig du är! Det behöver han =)

2009-02-07 @ 20:46:44
URL: http://mrsgralberg.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0