Galopp en vacker sommarmorgon

Jobbade ju onsdag natt och nu sista natten inför lite ledighet i några dagar igen. Lovade stallägarinnan att jag skulle släppa ut hästarna torsdag och fredag morgon så att de fick lite sovmorgon på deras första semestervecka. Skönt för dem att slippa stallet någon gång ibland och när jag ändå skulle ut direkt efter jobbet så skulle det gå snabbt att släppa ut kusarna. Sagt och gjort, åkte ut och var ovanligt pigg efter natten så jag bestämde mig för att ta en ridtur på Blomman. Sur var hon för att hon inte fick gå ut med de andra och visade detta genom att steppa fram och tillbaka på gången och känguruhoppa lite lätt.

Red ut med tanke att bara skritta men hon kändes så fräsch i kroppen så jag tog en lättare galopp för båda skänklarna och OJ vad taggad hon var. Det enda jag krävde var att hon lyssnade på min röst och tygeltag, vilket hon också gjorde. När jag sedan vände hemåt råkade jag vingla till med skänkel varpå hon spetsade öronen och ville ge sig iväg. Galopperade på stället i princip och ville verkligen få tillåtelse att sätta av i en lång och snabb galopp efter vägen. Plötsligt kändes det så bra att rida igen och hoppfullt såg jag möjligheterna igen, kände mig inte ett dugg trött trots att jag vid tillfället varit vaken i drygt 19 timmar och jobbat 12 av dem.

Hon är vacker min lilla Blomma! (Ja, min och min... jag lånar ju henne faktiskt)




Pling-plång-bilen rycker ut i morgon

Suck. Nederlag? 


I morgon klockan 8.30 skall jag och Blomman infinna oss på kliniken i Bergsåker. Tycker att hon känts lite annorlunda på sistone och jag är ganska övertygad om att det är för att jag inte jobbat henne så mycket och mest ridit ut. Det har varit varmt och kvavt senaste två veckorna, jag har bytt sadel, hon har sprungit i sommarhagen när vi provat att släppa dem och det är sjukt mycket broms och andra insekter som irriterar hästarna i hagen, samt att underlaget på ridbanan är ganska så värdelöst helt ärligt.

Jag tror att det är därför hon känns som hon gör, men jag vill hellre kolla upp henne nu innan och OM det bryter ut något. När Moro blev dålig började jag känna att det var något fel redan två månader innan han blev riktigt halt, men det var diffust och konstigt - precis som det känns lite med Blomman nu. Gör inte om samma misstag en gång till, och är det något så går ju alltid försäkringen in och täcker. Men som sagt, jag tror inte att det är någon fara och jag hade ändå tänkt göra en hälsocheck i höst. Nu tyckte jag dock att det kunde vara bra att kolla upp henne eftersom det vankas hoppkurs och träningstävlingar.

Håll tummarna!

Markarbete med LandBlomman

Rider inte så ofta på ridbanan eftersom underlaget varit sisådär den senaste tiden. Är så grymt nojig över att det ska slita på Blomman eller att hon tappar fästet trots att hon är grymt säker på foten och smidig som en gasell trots sin storlek. Har därför ridit ut mest och passat på att träna övergångar och flyttat henne för skänkeln och några andra skolor efter vägen. Inte blivit så mycket böjt spår faktiskt och det är väl egentligen bra, för mycket arbete på böjt spår är inte så bra. Jag tycker dock inte om att rida på ridplanen jämt och ständigt och jag tror dessutom att Blomman tycker det är otroligt roligt att komma ut och röra på sig ute i det fria istället för en inramad liten rektangulär bana.

Idag var planerna att rida lite galoppintervaller men när jag kom ut till stallet så hade man fixat ridplanen och detta utnyttjade jag. Lade ut några travbommar och den här övningen där man lägger bom på marken, upphöjd bom och bom på marken igen på en volt. Tog kort på hur det såg ut som jag också kommer att visa längre ned i det här inlägget. Tog sedan in Blomman och gjorde henne i ordning, red ut en sväng och skrittade och travade och vände hem igen. Även om ridplanen nu var fixad så rider jag hellre ut en sväng och ser till att hon får röra på sig i kuperad terräng.

Vet inte vad det var men hela ridpasset kändes så jävla underbart. Hon var mjuk och följsam, jobbade under sig och var riktigt lyhörd. Travade fram på bommarna och galopperade lite för att få igång henne ytterligare och hon var så duktig, detta trots att det var miljoner flugor runt oss och cirkus 10-12 broms som försökte ta sig en tugga här och var. Hade lagt upp mittenbommen på väldigt låg höjd eftersom jag ville börja försiktigt och känna mig för, det gick hur bra som helst och det kändes som att min rädsla har lossnat (peppar, peppar). Jag skyndar förstås fram och efter några varv i båda håll pustade vi en stund. Hoppade av och höjde tre hål och fortsatte att jobba henne lite i trav nedsittning. Så underbart fin!

Red mot övningen igen och kände att jag hade sådan kontroll. Hälarna nedåt, blicken framåt och bra balans av den nya sadeln. Blomman tog det där som om det vore en bom på marken. Vad har jag nojat över? Härnösand finns fortfarande i bakhuvudet, men det här var så lekande lätt för oss båda att det var löjligt. Kändes skönt, grymt skönt. Höjden är inte viktig, men när man hoppat 60-70 cm och man ramlat av som om det vore 1,50 på världscuphoppningen känns det skönt att 70 cm bara kändes som piece of cake. Och det kändes inte högt.

Håll tummarna på att det håller i sig!






Hoppträning 17/6

I fredags var jag på träning med Blomman, problemet var att det bara var jag där. Ingen tränare och inga andra ekipage, måste ha missat någon information där. På aktivitetskalendern stod  vårat ridpass uppe som vanligt så jag antog innan att vi också skulle rida som vanligt. Nåväl, duktig tjej reder sig själv liksom. Plockade fram lite smått och gott och fick ta saken i egna händer. Fortsätter med fem och en halvan och den börjar att ge resultat. Blomman är SÅ lyhörd och duktig, det är så fantastiskt roligt att jag fått chansen att lära känna henne.

Avståndet blev något kort först så efter att ha korrigerat det gick det superfint. Lade också upp ett fristående kryss för att hoppa fram på samt kunna lägga in före eller efter fem och halvan, bara så att jag fick mer att koncentrera på än att bara komma över hindret. Hon tog verkligen i för kung och fosterland, men med blicken framåt och tårna mot skyn var det bara att hänga med.

Har testat en ny sadel i ett par dagar och jag upplever att hon får rundare gångarter och mer villig att arbeta under sig än med den nuvarande sadeln. Måste kolla med någon som på plats kan se vad de tror om den sadeln, för min del så ger den ofantligt stora stöd och jag satt som gjutet i den - särskilt i hoppmomentet. Vill dock rida i den igen för att se om jag kan bestämma mig. Idag är det mer plus än minus, men när det handlar om så pass mycket pengar vill jag hitta en sadel som är bra för både mig och häst.

Återkommer med resultat.

Horsejumping @ Tynderösundet

Åhhh, min lilla vackra Blomma! ♥

Var ut till stallet efter jobbet idag, kom ganska nyss hem efter en ridtur. Bestämde mig för att rida ut och värma upp på så vis, efter 20 minuter var jag tillbaka hemma och red ned på ridplanen. Jo, jag vet att jag sa att jag ville undvika att rida där, men eftersom jag hade bestämt mig för lite fortsatt övning för mig att hitta hoppkänslan. Lade upp en studsserie med bom på marken, lågt räcke, bom, lågt räcke och bom igen. Utnyttjade även fem och en halvan igen för att dels träna på det här med att hitta känslan men också att det händer mer än en grej.

Är expert på att rida mot ett hinder och precis i avhoppet släppa all fokus, som att jag är lättad över att språnget kändes bra. Då är det lite för sent att börja tänka och då blir det "shit, vad gör jag nu?" och gör får en dålig väg efter. Måste verkligen jobba bort det där om jag vill utvecklas, det gäller att ta sig vidare nu. Eva tyckte att jag skulle fortsätta med fem och halvan och dessutom lägga till ytterligare en oxer eller räcke efter 6,5 meter (tror jag det var?), men i och med att det är begränsat utrymme att rida på så får jag vänta med det tills att jag åker in till ridstadion igen.

Jag lade upp ett räcke i fem och halvan eftersom jag också ville ha en studs, hinderstöden räckte inte till mer men jag höjde upp den något högre än den oxer jag hoppat tidigare. Blev förstås skitfeg när jag kom ner och såg den på hästryggen, men efter några varv i trav så bestämde jag mig för att rida. Blomman fick det här språnget som hag inte riktigt är van och det gick bra, ska fortsätta på den här höjden tills att det känns hundra bra där också. Studsen gick sådär, Blomman var asduktig men jag tror att avståndet var lite tokigt och det var därför det blev som det blev. Tycker det är så konstigt att jag tycker att galopp mot ett hinder är så läskigt, kanske sitter det i alldeles för mycket fortfarande efter avsittningen jag gjorde på Härnösands ridklubb.

Ska inte fundera så mycket, bara göra har jag hört.

Behandla gallor - så här kan du göra:

När jag fick hem 'Blomman' besiktigade hon givetvis med goda ord från veterinären som utförde kontrollen. Hon hade dock något galliga bakben som var helt betydelselös för ändamålet. Har därför alltid haft lite koll och känt igenom benen varje dag. När grönskan var ett faktum blev dessa gallor något större men fortfarande mjuka. Blev orolig, nojig över att dödsdomen snart skulle komma. Blir besatt av sådana saker, googlar, diskuterar och frågar andra. Fick då rådet att hålla blodcirkulationen igång i benen genom att borsta extra noga vilket jag också gjorde, detta samtidigt som jag ser till att kyla kotan och kotled vid ansträgning. Tar rejäla tag med borsten och drar vågräta drag och vips, på bara några dagar är gallorna mindre. Har dessutom köpt Back on track-bandage som skall börja invänjas nu snart.

Allt för att det inte ska bli några problem för Blomman ♥


Här är exempel på galla (lånad bild):


Träningen trappas upp

Vilka sommardagar! Det är bäst att njuta medans det varar, men hoppas förstås på en fortsatt fin sommar.

Idag när jag red 'Blomman' bestämde jag mig för att fortsätta på övergångar från skritt till trav, passade dessutom på att flytta henne lite tvärs över vägen i en skänkelvikning samt försökte mig på en skola som öppna. Kändes bra. Hon var supertrevlig idag, verkligen lyhörd och trevlig trav. Ute är det inga problem att få henne att trampa under, men på ridplanen är det lite värre - måste inskaffa ett par sporrar som hjälp.

Har dock inte ridit särskilt mycket där, istället har jag försökt att utnyttja skog och mark eftersom det är så löst och dammigt på ridplanen. Usch. Undviker in i det längsta att rida där och skuttar jag så har jag sett till att rida fram ute och avslutar på samma sätt - ute. Är så oerhört nojig över att det ska skada vackra Blomman så därför är jag varsam ♥

Håll i hatten!

Jag hopptränade igår med Blomman för världens bästa Eva Hägglund, det gick ganska bra. Har en del att träna på eftersom jag likt en cowboy (mina ben lämnar kontaktytan) hoppar med hästen som en vante som bara hänger med, och skänklarna far fram och tillbaka, in eller ut från hästen. Måste träna på att få en fast skänkel så kommer även jag att få bättre balans. Lydnad och de vändande hjälperna stod i fokus under gårdagens träning, och det gick bra. Blomman skötte sig perfekt, även om hon nu återgick till att skjuta ifrån ganska rejält. Snart har nog poletten trillat ned för mig, började inse varför det är så. Tror jag. Det är i och för sig ganska logiskt för en häst som är född till att hoppa, men för mig som inte är van är det inte så lätt. Jag vet varför, men jag måste få en "aha"-upplevelse för att acceptera.

På grund av att hon ville skjuta ifrån tog jag väldigt många förhållningar innan avsprång och Blomman till och med saktade av innan, vilket fick oss lite ur balans och sprången blev sisådär. Under uppvärmning rider jag väldigt mjukt och fint och stör henne inte i onödan, men just när sprången kommer med så kommer mitt kontrollbehov. Nu insåg jag ju att det bara blev knäppt, så förhoppningsvis nästa gång så har vi tagit oss ifrån detta. Ska öva på skänkel hemma och att inte störa henne, hon grejar biffen.

1-0 till mig och inte min hjärna i alla fall. Varför? Jo, jag var så djärv att jag sade när vi skulle sätta ihop till en bana att nu fick vi minsann höja lite, typ två hål skulle bli bra. Då sken Eva upp som en sol och var inte sen att höja. Vi hoppade en bana och sedan höjde man lite till. Kände att jag nog skulle våga det också, men skulle jag klara? Så jag frågade Eva om hon trodde att jag skulle klara det. Och jo, vi höjde 4 hål innan det var klart! Att det var enkla kryss från början behöver vi inte prata högt om...

Sluta jiddra - börja hoppa

Nu tar det tid mellan gångerna igen, men känner att jag behöver uppdatera idag.

Var ute och red i skogen idag och skulle utforska möjligheterna att rida ute i det fria ibland. Sessan a.k.a Rid-Hitler visade mig förra veckan en väg upp i skogen där man kan rida. För drygt 10 år sedan under hennes fullblodstid hästen på sommarbete tvärs över där jag har Blomman uppstallad, så hon kan en del vägar i faggorna. Första gången jag red där så tog Blomman över kommandot och jag fegade ur, hon hade vilat två dagar under sista april med raketer och smällare så jag antog att hon var lite upp i gasen på grund av det.

Idag var det dock annorlunda och för att komma över på mindre trafikerad väg så korsar man ett par ängar med diken som delar upp en stor del och det var bland annat det här som fick mig att tveka. Idag kände jag också lite tvekan och samma sak hände igen, Blomman ville ta över kommandot och gå därifrån när piloten inte var säker på att hon skulle över. Varför hoppa över om inte denne tror på att vi skulle ha klarat det, så nej. Kände dock att jag hade alla tillfällen att få det avklarat nu, nu när Blomman var lugn och vädret vackert. Så när jag bestämde mig, så bestämde Blomman sig. Hopp. Puuh - avklarat.

Vi var tvungen att korsa några diken till innan vi kunde skritta ned mot havet, supertrevlig väg att rida efter.

På hemvägen var det dags att skutta över dessa diken igen och den här gången ville Blomman bara lägga i högsta växeln och hoppa utan tvekan. Var tvungen att rida runt henne på en volt en gång eftersom hon ville på framåt och då ville hon vara lite snabb och vända om och ladda över diket. Kände hur hon sög tag i det och spetsade öronen, men hade jag låtit henne hoppa då hade det nog blivit ganska så knasigt. 

Tror att det var någon som tyckte att det var ganska så roligt trots allt. 



 

Markarbete med språng

Vad roligt det är när det ger resultat att tänka positivt för en gångs skull. Hade en liten dust med Lö Blom inne men ibland vill inte hon det jag vill och då måste jag ta ett djupt andetag och göra om. Väl uppe på hästryggen så kändes det bara bra. Hade stått på ridplan och burit fram en massa bommar och hinderstöd som jag lade upp till en liten lydnadsövning, med låga travkryss och studs där varannan sida låg snett på hinderstöd. Väldigt lågt och på min nivå.

Red fram i alla gångarter och efter en liten skrittpaus introducerade jag bomarbetet för Blomman och oj, vad roligt hon tyckte att det var. Började med att komma i lugn trav på travkrysset ut mot kanten ett par gånger, klappade om och gjorde detsamma på det andra travkrysset på medellinjen. Skrittade en stund till och tog "studs"-linjen ett par gånger från vardera håll. Efter detta blev hon väldigt taggad så jag fokuserade på övergångar från skritt till trav, från trav till galopp och så vidare. Såg till att hon kunde öka och korta på mina signaler och det gick så bra. Jag hade låg och mjuk hand och det var bara ren njutning av att känna att jag faktiskt har kontroll bara jag jobbar lite för det.

Oerhört lyhörd Blomma.

Skrittade en stund till på långa tyglar och pustade både mig och häst. Travade sedan igång och red en enkel lydnadsbana på ganska raka spår, så som min väldigt avancerade paint-bild förklarar nedan. Det gick så bra att jag sedan travade av henne och berömde, mig själv och Blomman. Tyckte att vi hade varit så duktig att det inte behövdes mer än så idag. Skrittade av och tog in - nöjd och med leende läppar. 




Dagens Egoina:

Ja
till hoppträning - love it
Nej till att det hela tiden åker tung trafik ute i Sundet

 

Funderingar med tränare

Igår skickade jag ett sms till Eva om några funderingar jag hade angående min ridning.


Så här skrev jag:

Du vet ju det här med att jag vill ha kontroll... Nu vågar jag rida på framåt (om det sker på mina vilkor), men när det inte gör det blir det dragkamp mellan mig och Blomman = det känns inte bra för varken mig eller häst. Jag märker ju att jag får för hög och stark hand när Blomman vill på framåt. Hur kommer jag ifrån det här? Försöker med rösten men blir ändå för hård. Tänkte rida på det andra tredelade bettet i morgon och se om det blir någon skillnad. Vill ju ha harmoni mellan mig och häst. Kan det mest bero på att Blomman ÄR mer framåt än andra hästar jag ridit och att jag helt enkelt måste lära mig ett annat ridsätt på henne?


Här är svaret:

Du e rolig du. Egentligen vet du svaret, för du har skrivit d själv. Hon har en egen motor o d e ju du inte van med, sen får du faktiskt sämre kontroll om du har för hög hand. Bettet verkar fel i munnen o hon tycker det är obehagligt. Höjer huvudet o sänker rygg. Träna på att stanna el fånga upp henne m låg hand, tänk bromsa mot backen. Eva

Lugn promenad i vårsolen

Hade bestämt mig för att träna rumpmusklerna på Blomman idag genom galoppfattning från skritt på en åttvolt men när jag hoppade upp bestämde jag mig för att skritta ut en sväng. Länge sedan jag vågade mig ut efter vägen, men trafiken på morgon/förmiddag är något mindre än senare på dagen så jag tänkte att det fick bära eller brista. I princip all timmer är hämtad men var något oroad över att jag skulle tvingas möta en timmebil på hemvägen. Mötte ingen och allt gick bra, hon skvätte till för något men det var inga problem.

Det är oftast jag som gör problem av en situation som i normala fall inte innebär problem. Försöker att släppa på detta och bara rida på, vilket gick ganska bra idag. Analyserar alldeles för mycket för mitt eget bästa, men sådan är jag och det är något jag får arbeta på. Dagens ridtur hade inget jag egentligen behövde reflektera över, men i och med att jag känt mig väldigt osäker på att rida ut efter vägen har jag undvikit det i några veckor och därför kändes det bra att det gick bra idag.

Måste planera in någon träning för Eva eftersom nästa fredag är en röd dag (långfredag) och då går det alldeles för lång tid till nästa träningstillfälle. Får se om jag och Eva kan hitta på något tillsammans, själv eller med andra.

Josefine visar färdigheter i paint - Blomman på volt

Måste verkligen plugga nu, men känner att jag vill uppdatera lite angående dagens ridövning jag lade upp till mig och Blomman. Inspirerat av Eva förstås men också gårdagens hoppning och galopp utan stigbyglar (kommer att tjata om detta tills att jag dör). Har suttit och använt mina "färdigheter" i paint nu bara för att lägga upp en bild på hur jag gjorde - förhoppningsvis blir ni något klarare. Serpentiner reds över hela ribanan med hinderstöd i mitten som ramade in en av bågarna utan travbommar. Ur cavalettin som jag bara kom från ena hållet flyttade jag för skänkeln och fattade galopp ur den när jag kom ut på spåret. Galopperade kortsidan och saktade av och gjorde likadant i andra varvet. Kände mig väldigt nöjd med upplägget och att Blomman kändes så bra idag.


Svarta prickarna i övningen nedan är när något nytt händer. Fyllda pilar betyder att jag bara red över bommarna åt det hållet. Prickar som inte är ifyllda var hinderstöd som stod på plats och resten bör ni se vad det innebär (hoppas jag). Efter detta travade jag av och skrittade vi ut två varv runt hagarna och efter vägen, mötte två bilar och det gick utan problem.


Älskade häst!

Bloggtorka, absolut men nu måste jag få blogga lite igen. Var in på ridstadion idag med Lö Blom och det gick så bra! Var helt själv när jag lastade och visst hon försökte att komma undan, vi höll på i minst 30 minuter innan hon gav upp och gick på. Det var inga konstigheter, när hon stod på så var det ungefär "Jaha, var det bara in hit vi skulle..." och så for vi iväg något försenade. Vi var dock bara två på ridningen idag så det blev något kortare, men också intensivare.

Blomman var kung! Tittade varken på läktaren eller på speglarna på kortsidan som har varit läskig när vi galopperat mot dem. Första träningen jag var med på mötte vi en häst i galopp och då slängde hon sig åt sidan och jag druttade av, vet inte om hon är van speglarna på så sätt som de sitter på THSF? Nåväl, vi värmde upp och Eva fick göra en annan variant eftersom av träningen eftersom vi var så sen. Lydnad stod på dagens schema och vändande hjälper, vilket gick superbra. Har lärt mig att rida lite mer med benen så att jag inte tygeln för mycket och vänder med den, med Blomman behöver man nästan bara titta åt det håll man ska så går hon dit.

Grät inte en endaste gång heller - berömde Blomman hela tiden fast att det nog mest var jag som ville ha det. Klappade mig själv på huvudet och sa att jag var så duktig, då skrattade Evorna och höll med mig. Vi travhoppade mestadels, när vi skulle komma i galopp på tre lutande studs var det nästan så att jag fick hålla om lite extra. Var dock nöjd med att det blev så, ville hellre lära mig att våga känna att det bara är en fördel om Blomman bjuder. Kände mig väldigt nöjd med dagen.

Jag har haft lite ångest över att Blomman oftast vill lägga om till galopp innan hinder och skjuter iväg, dock fick jag väldigt mycket fina tips av Eva om hur jag skulle göra med sitsen och då blev det bättre. Något kortare tygel och inte så tung och drivande med rumpan. Lättridning och lätt sits enbart sista steget, vilket också gav resultat. Kände mig inte rädd när Blomman ville lägga om heller till galopp, dock vågade jag inte riktigt fatta galopp i tid på studsen. Både jag och Eva trodde dock att hon skulle bjuda mer än hon gjorde och gå över själv tidigare, men min defensiva ridning gjorde väl att hon faktiskt gjorde som hon alltid gör - lyssnar.

Lastningen hem gick toppen, behövde bara släppa henne så gick hon på direkt.

Studsigt gung

Tränat, ridit - skönt!

Har ett ridpass kvar uppe i Härnösand idag och Översten ska följa med eftersom hon tydligen har arbete i Söråker att avverka idag. Red Blomman och det gick superbra, värmde upp lite lätt och red sedan utan stigbyglar och tränade lite lydnad - start och stop. Från halt till skritt eller trav, från trav till halt eller skritt och så vidare. Försökte att tänka på det som bästaste Coach H försökte att pränta in i min skalle och det kändes som det gick bra.

Det som var mest positivt var att jag vågade släppa på mitt kontrollbehov något samtidigt som Blomman stod på gången. Hon är väldigt otålig och vill gå fram och tillbaka till en början, men hon lugnar ned sig ganska så snabbt faktiskt. Kunde till och med gå fram och tillbaka till sadelkammaren utan att jag kände mig stressad och det är förstås ytterligare en vinst.

Håller mig på ridplan ett tag till eftersom timmerbilarna naturligtvis skulle börja gå ute i sundet nu. Vill inte riskera att möta en sådan efter vägen, väntar gärna med det tills att vi känner varandra lite bättre och att min balans återkommit.

På återseende.

Lördagsträning för bästa Coach H

Ber om ursäkt för få uppdateringar, har lite svårt att ta mig tid och hitta motivation. Jag kämpar på med Blomman och har hittat hennes akilleshäl, att bli kliad. Det gör att vi kommer varandra närmre och det känns så mysigt, på så sätt slappnar vi av med varandra på ett helt annat sätt. Var in och tränade på lördag eftermiddag och det var verkligen en berg- och dalbana på det passet. Jag har haft väldigt svårt att vara i mentalt bra fokus och det har visat sig vara en mindre lyckad kombination när jag också ska rida. Känner dock att jag måste och vill göra saker för att utmana mig själv när jag hamnar i den här situationen eftersom jag vill komma ifrån det.

Jag och Översten försökte att sammanfatta dagen med enbart positiva saker.


Ett axplock ur den faktiskt långa listan utöver ridningen är:

  • Lätt hantering
  • Lätt att lasta dit
  • Lastade sig själv hem
  • Lugn och stadig

Ridningen gick också bra, dock åkte mina känslor som sagt berg- och dalbana under hela ridpasset. Fick en massa mentala spärrar, särskilt vid galopparbetet. Blomman taggad! Jag osäker... Lydnadsarbete stod på schemat och det funkade bra, dock ballade jag ur ett flertal gånger. TACK världens bästa Eva Hägglund för att du också agerar häst- och ryttarpsykolog. Kände mig slutligen nöjd, men inte förrän att Morr hjälpt mig att sammanfatta lördagens spektakel.

Ridning 11/3

Det här skulle jag publicera för en vecka sedan, men efter en mentalt dålig helg och vecka därefter så har det inte blivit något. Nu, när det är dags att träna igen under morgondagen kan det vara på sin plats att få det här gjort.

*~~*~~*~~*

Igår var det markarbetshoppning
med världens bästa Eva och det gick... bra! Blomman skötte sig superbra, lastningen gick finfint och hoppningen likaså. Jag kände mig dock väldigt osäker och grät en skvätt innan jag vågade mig på att travhoppa ett lågt kryss till lågt räcke och ett galoppsprång mellan (5½-an). Jag stressade upp mig själv så fruktansvärt mycket men Blomman var bara fantastisk. Taggad till tusen förstås, men ändå så härlig. I andra språnget slängde jag mig före henne, vilket resulterade i att jag kom helt i obalans och höll på att trilla av men... det gjorde jag inte! Tack vare att Blomman helt enkelt satte upp huvudet och förhindrade en avramling.

Nåväl, nu är förra veckan passé och det är nya tag. I morgon tränar jag för Eva H och jag vet inte vad som väntar faktiskt. Tror att jag ska rida själv för henne och kanske att det blir lite bomarbete, den som lever får se. Bjuder på en suddig bild bara för att ni ska få se vilken blåbärshöjd jag grät inför förra gången: 

Ljus framtid med Landflower ?

Känner mig tvungen att blogga om en ganska fantastisk känsla som dök upp - känslan som får mig att längta efter att komma igång med träning tillsammans med Blomman. Det är en häst som jag vet passar mig och som jag kommer att lära mig mycket på. Har sagt det förut och jag säger det igen, det är tryggt att ha en häst som t.ex. Moro som inte påverkades av någonting. Det är bra då man har det så, men mindre bra i erfarenhetsbagaget för framtida hästar.

Jag är ganska så säker på att Blomman också kommer att bli den här trygga hästen tillsammans med mig så snart vi lärt känna varandra. Där jag har henne uppstallad nu har väldigt med begränsade ridvägar nu vintertid om man inte vill rida efter vägen. Man kommer inte undan trafiken oavsett vilken väg man väljer att rida, men det finns vägar som är mindre trafikerade och det är den jag väljer för tillfället. Fast jag får hela tiden påminna mig själv om att den bild jag hade av och med Moro den andra halvan av mitt ägandeskap av honom inte var hela sanningen.

Och det är nog det som får mig att skapa en massa problem som inte finns med Blomman. Jag kommer ihåg vilket helvete jag hade med honom innan Rid-Hitler fick agera hästakuten. Hon var bara ett samtal bort och ett stenkast från där jag hade honom, hon räddade mig som bara en ängel kan göra. Det var då hon kom att bli Sessan, PrinSessan. Beroende på sammanhang kallas hon antingen eller, för tillfället är det mest Rid-Hitler eftersom jag ibland behöver ringa och få lite pang-pang-bekräftelse på mina överanalyserande tankar.

I vilket fall som helst så längtar jag, jag vill komma igång och göra upp en utvecklingsplan tillsammans med världens bästa Coach Hägglund och få lite extra drillning av Hitler. Jag VET att det här kommer att bli en fantastisk tid, jag måste bara slappna av och inte ge upp som jag så många gånger vill när det inte går precis som jag hoppas. I dagsläget har jag brist på både transportmedel och paddock att rida i, den som finns på gården står under lika mycket snö som resten av Söråker/Tynderö. Men det blir bättring inom kort.

*~~*~~*~~*


NEJ till blåmärken på hela kroppen (man skulle kunna tro att jag blivit misshandlad).
Nej till respektlösa billister.

(Blir inget "Ja" idag)...

Ridning 6/3

Allt kändes så bra idag när jag for ut till sundet, vädret var strålande och jag kände mig utvilad och lugn. Bestämde mig för att hämta in Blomma på en gång för att rida, gjorde i ordning henne och försökte att vara konsekvent och andas. Det gick faktiskt bra, ingen stress och jag gjorde det jag skulle i min takt. Hon blir mer och mer lugn för var dag som går och det känns bra. Vi skrittade iväg ut mot Unnviken och det blev faktiskt bara en gångart idag, man säger ju att skritt är en underskattad gångart och i och med att jag idag åter igen var något osäker på  hur hon skulle göra efter att ha vilat igår kändes det bra att ta det lugnt.

Vet inte hur många bekräftelser från henne, men min osäkerhet tar alltid i överhand. Kände mig dock faktiskt ganska trygg på henne, trots att hon både var energisk och lite tittig idag. Åter igen, hon lyssnar så bra på rösten och det är lugnande. Vi mötte ett par bilar på den smala vägen men hon gick bara förbi dem uta att blinka, min osäkerhet där också. Fnös åt bilisterna när de tvunget fortsatte förbi oss istället för att stanna vid en infart eller mötesplats, men samma sak där, det var min osäkerhet som tog i överhand. 

När vi kom hem så ställde jag henne på gången efter att ha plockat undan lite saker och det gick också bra. Hon såg ut nedöver hagarna och var något orolig men även här lyssnade hon. Linorna är med sådana där hakar som när eller om hästen kastar sig bakåt så utlöses de, vilket känns bra. Nu fanns det inga som helst tendenser till det, men man vet aldrig. 
 

RSS 2.0