Massivt bloggande nu. Mycket har hänt på sistonde, och mina hormoner går inte riktigt att styra längre. Det här har resulterat i att jag sagt upp mig från mitt jobb, stannat hemma från skolan alldeles för mycket och dessutom skaffat mig ovänner runt om distriktet. Jag var ute på promenad i det vackra vädret tidigare idag och självklart började jag grubbla och komma in på djupet på riktigt.

Lycka. Olycka. Lycka. Olycka. Lycka. Lycka. Olycka. Olycka. Olycka. Olyckaaaaa....

Egentligen är jag helt tom på känslor inombords och sitter mest och funderar varför det är så här. Vad ska jag göra av mitt liv egentligen? Suck. Det börjar bli ganska ledsamt att det alltid blir på det här viset. Det enda jag kan göra nu är att hoppas på att det här erbjudandet blir till verklighet. Det skulle nog hjälpa mig framåt i min vardag enormt mycket, eller så inte. Jag vet ingenting.

Nu har jag dessutom prövat att bo ensam och jag trivs enormt bra eftersom jag får umgås mer med mina underbara vänner. Å andra sidan har jag kommit till insikt att jag inte kommer att orka att jobba samtidigt som jag pluggar. Isåfall pendlar jag hellre då det faktiskt är mindre krävande.

Jag kommer att flytta till mamma, där jag hoppas det är lite mer disciplin.. Men hon säger nästan alltid numera "Du är vuxen nu, och du kan ta ansvar över det där själv..", fast det är ju just det jag inte kan. Dubbel Suck.