Ja, det kostar att ligga på topp och inte ens då gör vi det. Och trots att jag betalar mer pengar än vad vi har för lilla gubben så vill den envisa mystiska hältan inte ge med sig. Ja, inte för att pengarna botar hans hälta, men ni förstår grejen, visst? Moro är med andra ord fortfarande halt och jag tampas med mina demoner för att inte gräva ett stor hål i marken och självdö. Sessan och Översten får dagligen flera samtal från mig där jag oj:ar mig, spekulerar och säger "Jaja" med utdragna A:n... Innan de vet ordet av det så har jag hunnit berätta hur läget ligger till, frågar vad det beror på och har själv svarat varför läget är som det är.   

Det är garanterat en hovböld. Allt annat är uteslutet, visst Sess?

Jag saknar ridningen, men framförallt saknar jag en frisk och kry Moro utan (den vanliga) knackigheten. Stackars lilla gubben. Kan dock inte låta bli att fascineras över hur underbar han är, han haltar inte i skritten och ser inte ut att ha ont men när vi står inne och har gjort det ett tag är han noga med att påpeka att allt inte är som det ska i den högra tassen. Svårt att förklara hur han gör, men det är så tydligt och han visar det på ett sådant bra sätt - Älskar den lilla skiten!