Bättre dåligt minne än dåliga minnen?!
Men om man har både och då? Kanske är jag dödsdömd.
Dåliga minnen finns det gott om, men värst av allt är nog de minnen man har, men inte minns på grund av dåligt minnet man fått. Hänger ni med? Var på vårdcentralen i går och tog några blodprover på grund av min trött- och nedstämdhet som slagit rot någonstans inom mig. Vi pratade om den ridolycka som jag 1998 råkade ut för på Timrå Hästsportförening under den första/andra dagen på mitt första ridläger (minns inte ens om jag hann sova där en natt eller inte).
Läkaren pratade om att en skallskada yttrar sig ganska direkt och avgör om det blir några bestående men senare i livet. "Jaha" säger jag och säger glatt att jag minsann inte hade några svårigheter efter olyckan. Vad tror vi om det lilla Myran? Hade jag några svårigheter efter min ridolycka? "Tur" (olyckan går ju inte att göra ogjord) att det finns föräldrar som friskar upp minnet ibland. Att jag varken kunde springa för att ena sidan inte kunde koppla de signaler som gavs eller cykla så som jag gjort så mycket innan hör ju till de motoriska svårigheterna jag bland annat drabbades av.
Att jag i princip hade noll minnen från tiden före olyckan (dvs. från att jag var ett litet småglin till det att olyckan hände) som förvisso byggts upp med åren, men inte helt är en annan svårighet jag hade/har. Läsa, skriva, räkna och allt annat sånt där basics fick första terminen av skoltiden byggas upp med att gå tillbaka någon årskull, trots att jag före olyckan låg långt före majoriteten i min klass.
Skallskadan kan kanske med andra ord vara aktuell på grund av detta igen. "Tur" att det finns föräldrar som fortfarande har minnet i behåll!
Oj vad man är ovetandes som barn, inte kommer jag ihåg det där med springa och cykla!
Ja, visst blir man förvånad? Jag kommer ju ihåg detta med att jag hade problem med att springa och cykla nu när mamma berättade det. Däremot kommer jag inte riktigt ihåg det här med skolan, men dem säger att det inte är så konstigt heller.
Minns klart och tydligt att du hade svårigheter med ena sidan av kroppen efter olyckan (har för mig att det var vänster), men att du fick backa i skolan hade jag ingen aning om.
Ojj kom inte heller ihåg nåt av det där.. vad konstigt.
Jag blir ibland mörkrädd när man tänker på vilket dåligt minne man fått.
Men usch, sitter dina minnesproblem föreolyckan fortfarande kvar alltså? (i viss grad)
Lise: Jo, vissa saker är fortfarande inte helt klara. Fast det är inte särskilt mycket. Pratade med min mamma igen om det här, och hon envisas med att jag hade dessa problem. Nåja.
Mitt ekonomiska sinne försvann ju även efter ridolyckan, så jag skyller på det nu när jag inte kan spara pengar längre! :D
