Nu börjar det närma sig och jag börjar bli riktigt nervös. Jag hoppas att det är fint vackert väder så att jag kan ta massor med fina bilder på det mirakel som kommer att vara "min" den närmaste tiden. Pratar förstås om Blomman, den häst jag tjatat om i det oändliga på ett eller annat sätt. Har det inte varit vår obefintliga ekonomi på grund av långa handläggningstider så har det varit om bristen på stallplats i ett lämpligt stall. För att inte tala om mitt problem med hur jag skall lyckas att ta mig till träningar när jag vill och behöver.

Båda de första problemen är nu lösta och jag behöver inte oroa mig över det längre, men det tredje problemet är det värre med. Har tittat på olika lösningar och har kommit fram till vissa slutsatser, hur jag sedan löser det är en senare fråga. Först tänker jag enbart fokusera på den viktigaste tiden tillsammans - "Lära känna varandra"-fasen. Det ska bli mycket spännande, särskilt med tanke på vilken oerhört tuff början jag fick med min charmprins och vad det resulterade i.

Erkänn att ni blir imponerad av mina skills i paint...


Ok, nej. Saknar honom självklart, men jag är så glad över att ha hittat Blomman så att hon kan hjälpa mig att fortsättas utvecklas på alla plan. Det är bara att hålla tummarna på att hon kommer att ge mig lika mycket glädje som jag och Moro fick tillsammans. Det var en riktigt drömsaga, som jag även hoppas att detta blir.


Ja till ketchupeffekten
Nej till sorgsna slut