Ikväll 18.30 har vi stallmöte med stallägarna. Jag hoppas det går att diskutera fram något vettigt men jag har inga stora förväntningar. Detta var en av anledningarna till att jag inte ville stå där jag ska stå igen, för att det är virrigt och alldeles för mycket frågetecken. Men men, nu har jag ju bestämt mig för att bita ihop över vinterperioden enbart för att det är ett urtrevligt gäng som hyr in sig, samt för att det är skrittavstånd till ridhuset.

Idag red jag och polacken i paddocken, jag övade nedsittning i trav och jag kan säga att det går mycket bättre än tidigare. Det är roligt att se att jag orkar mycket mer än tidigare och att jag gör så mycket framsteg.. Jag har insett att min grej är markarbete med bommar, koner och hinderstöd som står utplacerade och det eftersom jag märker att jag planerar vägen mycket bättre och måste titta upp för att se vart alla dessa saker står utplacerade. Känner mig mycket mer avslappnad och följsam i handen när jag tittar upp och planerar min väg, och Moro blir avslappnad.

Idag var han riktigt mjuk i kroppen, jag red själv och försökte att tänka på att höja min hand samt att andas samtidigt som jag försökte att tänka lite extra på "postens gummiband". Allt gick förstås inte som en dans på rosor, men jag ser hellre framstegen än det andra för tillfället.

Jag måste jobba mer på följande:

• Rörliga handleder och fingrar
• Att bli mer avslappnad i överkroppen

Att slappna av helt enkelt.