Föl med täcke
Det har varit en lång dag idag, har inte ens varit till stallet idag eftersom jag var på Näset och tittade när Eamon Hickey demonstrerade hantering och inridning av två unghästar. Detta kommer jag att gå in närmare på under morgondagen, men just nu så tänkte jag bara kasta lite skit på den nöthjärna som sätter täcke på sitt föl. Har under ett par dagar åkt gapandes förbi en hästgård där fölet går ute med täcke trots 8-10 graders värme. Alla har sin egen filosofi, men är inte det bara att se till så att man får en überkänslig häst sedan?
Jag kan verkligen förstå under andra omständigheter, men minimalt med vind gör inte att hästen faller handlöst ned på backen och dör en plågsam död. Jag skulle gissa på att de inte ens överhuvudtaget faller ned och dör - faktiskt. Men det är som det är, det är inte min häst och absolut inget jag går runt och grubblar över, men jag reagerade faktiskt på det när jag först såg det. Fast det är klart, jag vet ju inte heller den bakomliggande orsaken, men jag skulle tro att det är mest för att det stackars lila fölet inte ska frysa.
Stackars.
Uppdatering
Känner att jag måste göra ett snabbt inlägg här innan jag går och lägger mig. Ska jobba i morgon och känner egentligen att jag varit vaken längre än vad jag orkar när jag ska jobba, men jag har studier som måste skötas också så det är något jag måste ta itu med.
Jobbade idag på Bäckmo förskola från 9.30-16.00, sen jobbade jag från 16.00-17.30 på Tynderö förskola med städ. Nu kanske ni funderar över hur jag tog mig från Söråker till Tynderö på mindre än en minut, men den enkla anledningen är att jag hade 10 minuters rast tillgodo. Rektorn måste gilla mig, på mindre än en vecka har jag fått erbjudande om 32 timmars städning/månad och dessutom fått veta att personalen fått direkt order om att ringa mig i första hand om de behöver vikarier.
ROLIGT!
I morgon blir det 7.30-13.00, sen blir det städ 13.30-15.30 och efter det ska jag åka raka spåret hem och krypa ner under täcket och pussa lite på min man innan jag åker vidare med Sessan in mot sydligare breddgrader. I Sundsvall hämtar vi upp Översten och efter det vidare till Näset för att delta i en clinic med Eamon Hickey, spännande!
Moro har för övrigt tappat en sko igen, men det löser vi då jag har en otroligt sjyst hovslagare som förhoppningsvis får med sig något riktigt lärorikt av det här.
Dumhjärna
Fick ett samtal från Tynderö förskola för en stund sedan, de undrade om jag skulle/kunde komma till klockan 12.15 idag och jobba några timmar extra för en av de ordinarie ur personalen. Hade redan lovat det i fredags men av någon anledning hade jag glömt bort det (!?) så det var ren tur att de ringde. Brukar ha stenkoll på när jag ska jobba extra och så...
Läser Engelska B nu, det är en kurs som jag inte direkt uppskattar, men som jag känner att jag måste ha för kommande studier. Hittills har jag gjort taktiska val genom att välja kurser som jag vet fungerar för mig, även om vissa ämnen varit "nya". Nu kommer jag med nöd och näppe fixa ett godkänt och jag kräver inte mycker mer än så heller förstås, men jag drar liksom ut på studierna hela tiden. Skall dock försöka att få lite gjort innan jag susar iväg ut till Tynderö, kan vara bra om jag följer planen något sånär i alla fall.
Auf wiedersehen
Bloggar on demand
Har bara suttit och pratat utlandsresa med Övertse Morr (som för övrigt kommer hem idag; ÄNTLIGEN!). Vi planerar en resa tillsammans eftersom hon har fått för sig att hon blir rik när skattepengarna kommer, och skall bjuda mig som hon så stort lovat för ett antal år sedan. Fast då har jag ett problem till, pratade med Sessan om detta eftersom jag har en ögonsten hemma som jag inte vill lämna över till vem som helst. Sa dock att om Moro inte är bra, så vill jag inte åka bort..
"Varför då?"
- Ja, men tänk om han dör?
"Då kan du aldrig åka bort, you never know..."
- Men gud, det har du rätt i!
Så nu, kan jag förstås aldrig åka bort, någonsin i hela mitt liv. Tragiskt.
Fast allvarligt, jag skulle kanske behöva ett break och åka bort med Översten, innan hon överger mig helt (ber förstås till gudarna att hon kommer in på det hon sökt så att hon blir tvungen att bo kvar här uppe). Dock så känner jag mig inte helt motiverad till att åka någonstans, och det... det är Josefine i ett nötskal! Vi får diskutera saken tillsammans, så är det bara.
Filmtips!
Tips: Se den!
Jobb!
Tror att jag skall lägga mig snart, måste egentligen plugga men om jag ändå bara är trött så är onödigt att sätta sig med studier.
Positivt resultat och glada miner!
Fick en avbokad tid idag på kliniken klockan 11.00, ringde Sessan och krävde att hon följde med mig som stöd (ifall det skulle innebära min död), fixade sedan kärran och drog iväg till stallet. In på kliniken, springa i gång, springa på volt, bedöva, vänta, springa på volt, bedöva, vänta, springa på volt och bedöva igen, vänta - och ytterligare en gång springa på volt. Allt "allvarligt" är uteslutet, så det känns skönt, Moro är inte döende och därmed är inte jag det heller.
Han var inte lika halt idag som för två veckor sedan när vi var in, men vad gör det, huvudsaken är att jag får känna mig en aning positiv ett tag i alla fall. Har nu lovat att inte deppa ihop totalt och OM tankarna börjar snurra så kan jag bara slå en pling för att få bekräftat vad veterinären sa. Detta så att jag inte går runt och diktar ihop själv vad veterinären sa och inte.
Hej och hå, nu är det stall och medicinering som gäller!
Stel, men inte halt!
När hon verkade hittade hon något som skulle kunna ha varit en blödning i hoven (lamellranden) orsakad av yttre påverkan, ett rejält slag mot hinderbommen t ex. Och när vi spånade kring det så insåg jag att vi faktiskt hade haft en eller ett par träningar under hans trötta period när han slog i riktigt rejält med hovarna. Minns du Översten? Nu tänker jag inte ropa hej ännu, men jag tänker heller inte måla fan på väggen, vilket jag har lovat underbara Sessan att inte göra!
I vilket fall som helst så var Moro stel idag och en aningen seg, men han haltade inte och det bådar gott.
Min lilla prins
Detta ältar jag fram och tillbaka i mitt huvud, hela tiden, trots att jag vet bättre:
På vårt klinikbesök för 1½ vecka sedan gjordes en fullständig hältutredning, dvs man tittade på honom oböjd på rakt och böjt spår, böjde högt och lågt utan reaktion. Hältan släcktes genom bedövning i hoven och sedan röntgade vi hov och ben (på båda fram) och hittade ingenting av intresse, ingen spricka, ingen fraktur. Veterinären visade mig något som kunde tyda på böld/blödning och ett våtvärmande omslag lades om hoven. Boxvila i några dagar, sedan ut som vanligt igen, på med skon och longera i ridhus för att se om det blivit någon förbättring. Inget önskat resultat och buttakuren kördes igång.
Trots detta och trots att jag litar på veterinärens utlåtande mer än mina egna spekulationer så kan jag inte låta bli, att just spekulera. Det finns inget som tyder på något annat än just en blödning, ändå ringer jag runt till alla jag känner (till er jag inte ringt de senaste dagarna så beror det på att jag känner mig tjatig) för att någon ska säga till mig att sluta oroa mig. Buttan verkar smärtstillande, men också inflammationshämmande så jag måste väl ge det lite tid. Jag kan inte göra mer i dagsläget ändå, även om det stör mig enormt mycket. Saknar att rida också, men inte lika mycket som jag saknar att han är sitt vanliga jag.
Tänder ett ljus
Ditt minne lever
Nyfikna i en strut
Ringde förstås Sessan direkt efter att jag lämnat ridhuset idag, även om jag vet att jag inte ska stressa upp mig i onödan så gör jag det. Vi pratade om situationen och när jag lagt på luren kände jag mig en aning lugnare än tidigare, skönt att ha någon att prata med som verkligen klarar av att lugna ned mig. Hade dock hoppats på en felfri häst idag, men det är väl sådant man får äta upp.
Återkommer med uppdateringar.
I caféterian satt ett gäng och spanade ut i b-manegen där jag höll till i några minuter, önskar att folk inte skulle tycka så mycket utan att ha lite kött på benen. Jag tror självklart att de tyckte och tänkte om att jag var där med en halt häst, longerandes och även sittandes i sadeln i tre minuter. Varför är det så? Man ser långögonen på folk som sedan vänder sig om och pratar med någon annan. Svårt att inte tro att det är oss de pratar om då...
the No. 1 favotjej
Mellan varven funderar jag en del - och för en stund sedan läste jag något om en tjej som fick mig att fundera lite till. Det var en tjej som skulle flytta utomlands tre månader i höst för att studera, och hennes kompis visade inte alls någon glädje över detta. Nu vet jag inte vad de här tjejerna har för relation till varandra, men jag blir jämt lite ledsen när Översten pratar om hennes flyttplaner. Jag kanske är egoistisk, men jag vill inte vara utan henne, just nu är hon i Arvika och jag känner mig så handikappad. Det är helt sjukt.
Vi umgås inte särskilt mycket egentligen, men vi pratar varje dag, om inte på telefon så via msn. Tryggheten i att ha henne nära är liksom riktigt behagligt, att bara kunna åka och hämta upp henne för att tvinga med henne till stallet är skönt. Att kunna svulla tillsammans till ett par filmer, gnabbas om vem som har rätt om det faktum att det inte är mänskligt att vara vaken längre än till 00.00 och sådant där annat petitessigt är alldeles för härligt.
Jag kommer bli jätteledsen den dagen hon bestämmer sig för att flytta från Sundsvall! Hur ska jag klara mig utan henne? HG har ju sedan länge övergivit mig och vi ses knappt en gång per år, förra året blev det två, kanske tre gånger om man räknar med träffen i Turkland. Och så många gånger blev det enbart för att jag och Jonny gifte oss, så henne kan man inte räkna med att få spendera mer tid med. Hoppet står till Morr, min överlevnad hänger på hennes beslut. Om jag vinner 214 miljoner ska jag se till att anställa henne för att bo kvar nära mig för alltid, fatta vilket bra jobb det skulle vara för henne.
Nu är det inte så och kommer aldrig att bli, vad ska vi styra upp för plan då?
Hej och hå
*~~~*~~~*~~~*~~~*
Lilla gubben var ute för första gången sedan veterinärbesöket idag, han såg ut att trivas. I morgon är det dags att lossa det våtvärmande omslaget och då får jag se om det kommit ut några härligheter eller inte. Han är åtminstone inte varm i benet längre så det borde ju tyda på att det går åt rätt håll. På tisdag kommer hovslagaren och efter det är det dags att testa om veterinärens misstankar stämmer, vilket jag inte tvivlar på eftersom röntgenbilderna inte visade något annat.
Är allt som det ska så ska jag rida igång Moro igen, bli skritt några dagar och ganska snabbt skrittarbete i ridhuset. Ska kidnappa lilla Sessan också så att hon kan göra en genomkörare med Prins Charming, han mår mycket bättre i kroppen då han är i gång, just nu knäpper det och ha sig i lederna när han fått så mkt vila. Kanske kommer hoppträningarna också att gå bättre när det inte är något som ligger och trycker mot sulan, det kan ju faktiskt ha varit därför som han varit lite seg.
Another workday
Jag skall snart bege mig iväg till Bäckmo Förskola och vikariera på Snäckan tillsammans med de ursöta barnen idag! Jobbar mellan 07.30 - 16.00 nu så här inför påskhelgen och det känns skönt att jag faktiskt slipper att få en förfrågan/samtal om arbete. Åtminstone fram tills på tisdag, men jag måste kanske tacka nej om jobberbjudande dyker upp i och med att jag går in på sista veckan i kursen. Jag har legat ganska bra till hela tiden, men nu börjar det att bli lite ont om tid för allt som skall göras.
Idag ser dagen ut som följer:
- Jobb 7-16
- Ut till Sessan och hugga ned några granar
- Åka till Prinsen och mocka
- Gå ut och gå en kort sväng med Prinsen
- Massera Prinsen
- Fylla på jodopaxlösning i omslaget
Plugga!!
Nu måste jag gå!
