Suck. Här hemma ser det i vanlig ordning ut som ett bombnedslag.. Och varje gång jag tar tag i det och det ser bra ut igen, så hinner jag bara vända mig om så ser det lika illa ut som vanligt. Man får skämmas när det kommer hit folk och skall häsla på. Det känns inte som någon optimal miljö att leva i, men ändå blir det så här! Idag har jag i alla fall klippt gräset, på ena halvan, resten får Jonny ta itu med.

Det ligger kläder i högar runt hela huset. Måste orka att ta tag i det, särskilt om jag nu skall börja att plugga. Det är också ett gissel, blir tokig på vuxenlivet. Gud vad skönt det var att vara barn/tonåring, slippa tänka på allt det här i samma omfattning.

Hitler skrev ett sms om att hon skulle rida runt 11-tiden idag, så om jag också skulle rida kanske vi kunde träffas då. Jag skickade ett sms om att jag inte mådde så bra, vilket jag inte gjorde heller... Jag låg utslagen i sängen och ville inte kliva upp ur den idag. Men det gjorde jag, så småningom. Hon kanske tror att jag blev vettskrämd förra gången, för då var det verkligen kämpigt att rida.

Idag tar jag och Moro ledigt från ridningen, istället ska jag massera honom och pussa extra mycket på honom! I morgon laddar jag om och rider igen!