Tittade då på den här "Lär dig hoppa" och kunde trots den låga nivån känna att det är skönt att bli påmind om basic things liksom. Fick mig även att fundera lite över vad jag vill med min ridning och varför jag överhuvudtaget håller på att tjata om att det är hoppning jag vill hålla på med trots att jag nog aldrig kommer att hoppa särskilt högt. För visst kan man väl känna så, att det är en viss inriktning man vill hålla på med trots att man antagligen inte kommer att komma särskilt långt inom grenen?

Kanske kommer det att vara så, att när jag är helt säker och hoppar allt utan minsta lilla oro så kommer jag att vilja hoppa högt. Men nej, jag tror ärligt talat inte det, jag tror att jag kommer att nöja mig med att hoppa lättare banor (svårare än ridskolehoppning dock - kanske?) och känna att det duger ett tag. Eller tänker jag fel här? Om och när jag väl tagit mig så långt att inget gör mig orolig, kommer jag då att vilja anta nya utmaningar? Vi får helt enkelt se, det mest logiska är väl att man vill anta nya utmaningar. Inte nöja sig med att man klarat av att ha nått ett visst mål.

Ja, det tåls att funderas på.