Tänk vad mycket jag har lärt mig av Rid-Hitler a.k.a Sessan de gångna åren... Hennes ridning har verkligen satt sina spår märkte jag under gårdagens ritt på en väns häst. Hästen i fråga var en aningen slö och motvillig, mycket protester när det blev för jobbigt och så vidare. Ville helst inte gå igenom vattenpölar och gick gärna sin egen väg, vilket jag inte accepterade. Nu är jag som jag skrev i förra inlägget väldigt otränad och förkyld, men det fanns inget schvung i i steget och han ville inte lyssna till hjälperna.  

Han kan ha testat mig, men jag vet precis hur jag skall göra i fortsättningen om jag får fortsätta att rida denna häst. Hade inte så mycket tid och definitivt ingen ork att rida honom så som jag borde igår, men han bör definitivt svara bättre och snabbare på skänklar. Mitt projekt kommer att bli att få honom lite mer fram för hjälperna och när jag får honom dit, kan jag kanske plocka ihop honom och låta honom jobba i låg form med lite riv i steget. Måste nog dock rådgöra med Sessan eller Coach H för att se vilken väg som är bäst för att uppnå detta.

Det är en yngre häst som säkerligen går från att vara på det ena sättet till det andra från gång till gång, men huvudsaken är väl att man anpassar varje ridpass efter just humöret. Igår kändes det som att jag hade velat ha mer påskjut bakifrån istället för att bara springa ifrån "arbetet", d.v.s det blev liksom inget arbete. 

Försöker att tänka efter hur jag skall förklara och uttrycka mig, men det blir för mig svårt. Jag vet i alla fall att för att kunna samla hästen, så måste den gå fram med start från baken. Och för att få hästen att arbeta, så måste den vara lyhörd för skänklarna. Blir jag starkare i knopp och kropp, då kommer även jag att bli en bättre ryttare. 

Nu är jag taggad! (Och tänker lägga upp en plan att följa...)