Ponnyakuten och curlande föräldrar

Av någon anledning så kunde jag inte somna i tid natten mot idag så jag gick ned och kikade på datorn ett tag. Kom på att jag inte sett det senaste avsnittet av 'Ponnyakuten' och eftersom det inte är så långa avsnitt slog jag helt sonika på det. Tobbe Larsson samlade gruppen ganska tidigt den här dagen (4) och röt i åt dem, dels för att de tar lite för lätt på hela vistelsen hos honom och dels för att barnen låter sig curlas av sina föräldrar eller syskon när det gäller hästhanteringen. Han menade att många föräldrar (inte alla) inte har den kunskap som krävs och att de antagligen är en stor del av problemet.

Känner igen det där så mycket. Min mans dotter rider i en grupp på ridskolan där hon är äldst och hon får göra allt själv, med min vägledning. Ska hon rida så ska hon även sköta de andra uppgifterna och det tror jag hon också tycker om, djuren går alltid i första hand för henne. De andra barnen har dock för det mesta lekstuga medan föräldrarna klarar biffen. Knappt efter ridningen vill man ta hand om ponnierna, det ser mest motvilligt ut från det flesta, eller att de helt enkelt är intresserade av annat.

Det är inte så länge sedan jag var i den åldern men när jag började ville jag göra precis allting själv och jag ville lära mig. Visst, ridningen var förstås det roligaste i hela proceduren men det var ändå smörjning av utrustning om det fanns tid. Rengöring av spilta, häst eller helt enkelt hjälpa till på ponnyridningar när det fanns tillfälle. De här barnen i mitt exempel är förvisso lite yngre än min mans dotter, men det bör väl ändå ligga i deras intresse att fixa och dona? Min mamma (enligt min mormor) har förvisso curlat mig och mina syskon en del, men inte alls i samma utsträckning som mammor i dagens läge gör.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0