Har äntligen hittat sällskap in på träningen med världens bästa Coach Hägglund i morgon. Maria Nylander är den som tar sig tid och följer med och agerar packåsna samt fotograf. Jag hoppas åtminstone att det blir några bilder och något videoklipp, främst det senare eftersom jag vill ser hur det ser ut på hästryggen. Har några snuttar från första provridningen men för det första var det första gången och för det andra så filmades det med en HD-kamera som inte är kompatibel med våra datorer.

Känner mig så laddad och jag har verkligen sett fram emot det här hela veckan! Som jag redan nämnt ett antal gånger så vill jag bara komma igång så att det händer något med oss. Kan inte förvänta mig att det ska ske någon utveckling under de två första veckorna ute efter vägarna heller, så bara vi får komma igång så kommer jag att börja tänka lite annorlunda än jag gör nu. Ska försöka att utesluta negativa analyser, varför haka upp sig på sådant som ändå inte har någon relevans senare?

Som så många av er regelbundna läsare vet så har jag väldigt lätt att göra ner mig själv orättvist mycket, så att fokusera på det som är positivt är inte annat än en bra strategi. Jag är inte alls så spänd som jag ger skenet av, men det är bara mitt överanalytiska jag som sätter igång. Det är bättre om jag rycker på axlarna över smågrejer som händer och faktiskt vara stolt över det som är bra. För det finns så mycket som har varit bra de här två veckorna tillsammans med Blomman, men SJÄVLKLART lyfter jag fram sådant som gör att jag bara slår mig själv med en stor gummiklubba i huvudet och kommer allt närmre marken varje gång.


Dagens positiva: Det var mockat åt Blomman när jag kom till stallet. Skönt, skönt.

Dagens negativa: Min syster ville inte jobba istället för mig inatt, så nu får jag få timmars sömn innan jag måste iväg i morgon.